Smarta klassrum uppmuntrar studenter på livstid att utbilda sig själva

Har du märkt att olika generationer talar olika?

Jag försöker inte skämta om tonåringar som talar med enstaviga ord eller dålig grammatik. Jag pratar om "google it"-fenomenet. Känns det igen?

Medan min fru och jag gladeligen kan spendera en hel lunch med att "diskutera" datumet för ett gammalt skivsläpp eller handlingen i en roman vi läst för länge sedan, tycker våra tonårsbarn att våra olika, konkurrerande motiveringar och minnen är frustrerande. "Bara googla det", säger de i kör och skakar på huvudet åt sina "föråldrade" 40-plus-föräldrar.

Något har förändrats. Medan min generation fick lära sig att värdesätta en enorm mängd kunskap, sätter millenniebarnen stor stolthet i sin förmåga att navigera till den information som krävs för respektive uppgift eller diskussion.

Från "jobb för livet" till "livslång utbildning"

Och det är bra!

Världen förändras snabbt. Våra ekonomiska modeller och arbetsmarknader förväntas genomgå betydande störningar och förändringar. Nya tekniker som artificiell intelligens, augmented reality, 3D-skrivare, robotar och samarbetsrobotar (för att namnge några) står i begrepp att integreras mer och mer i företagen och hemmen.

Farföräldragenerationens mantra "Jobb för livet" har ersatts av sannolikheten att barn födda i dagens Europa kan komma att behöva byta jobb och till och med bransch ett antal gånger under karriären. Framtida generationer måste bli metastudenter för att lyckas med dessa övergångar.

I sin enklaste form innebär metainlärning att man är medveten om och tar kontrollen över sin inlärning. Andra villkor omfattar egen undervisning eller att vara "självlärd".

Skapa en arbetsstyrka bestående av metastudenter

I vår senaste undersökning om effekten av teknik på viktiga sektorer i Europa frågade vi 17 ledande tänkare om effekterna av teknik på arbetsplatsen år 2025. Vi framförde sedan deras tankar till över 7 000 europeiska företagsledare och anställda för att testa deras uppfattningar och förberedelser inför dessa förändringar.

Ben Hammersley, redaktör för den brittiska versionen av tidskriften WIRED (bland andra utmärkelser), säger: ”Metainlärning kommer att vara en nyckelkompetens för anställda och studenter" i framtiden. Den här hypotesen stöddes 57 procent av företagsledare i Europa som tror att metainlärning kommer att bli den nya normen.

I klassrummet kommer metainlärning att stödjas av en ny uppsättning samarbetsinriktad teknik som exempelvis interaktiva projektorer, bärbara enheter, augmented reality och 3D-utskrifter.

Lärare kommer i allt större utsträckning att förväntas fungera som guider snarare än föreläsare, och ge sina studenter det stöd dessa behöver för att uppfylla sina egna, skräddarsydda utbildningsmål. Sjuttiotvå procent av de europeiska svarande är överens om att inlärning kommer att skräddarsys och bli mer anpassad efter individen, till och med i delade klassrum.

Är vi förberedda inför denna förändring?

Även om det finns vissa farhågor angående de potentiella utmaningar som den nya tekniken kommer att medföra för den traditionella utbildningsmodellen, så ses i synnerhet vissa trender som mycket positiva. Med tanke på ekonomins förväntade behov år 2025 stöds blandad inlärning (en blandning av utbildningsverktyg online och offline) av 68 procent av den europeiska arbetsstyrkan, gemensam utbildning av 65 procent och metainlärning av 66 procent.

Totalt sett var 55 procent av den europeiska arbetsstyrkan också överens om att metainlärning kommer att ha en positiv inverkan på utbildningssektorn som helhet.

Kommer framtida generationer då att vara mindre kunniga?

Jag tycks heller inte var ensam i min reaktion till "google it"-kulturen. Sextionio procent av de tillfrågade fruktar att en överdriven tillit till informationsåtkomst via teknik kan leda till en allmänt lägre kunskapsnivå.

Jag har emellertid börjat se denna anpassning som en del av en mer långsiktig trend.

Före tryckpressen delade våra förfäder en muntlig inlärningstradition som vi inte längre anser nödvändig eller praktisk. Kanske ledde populariseringen av lexikon i tidigare generationer till ett oändligt antal frustrerande "slå upp det"-kommentarer i de europeiska hemmen.

Jag tror emellertid inte att inte många av oss skulle skriva under på idén om att Europas utbildningssystemen tagit skada av införandet av skriftspråk eller textböcker. Jag tror heller inte att vår kunskapsnivå har försämrats.

Ny teknik skapar nya sätt att arbeta, och nya sätt arbetssätt kan leda till nya efterforskningar, upptäckter och idéer.

Utsikterna mot ett utbildningssystem och arbetsplatser som implementerar den senaste tekniken i syfte att främja livslång inlärning, främjar oberoende efterforskningar och stödjer kreativiteten får mig att se framtiden an med tillförsikt.

Vill du veta mer?

I den fullständiga rapporten finns all information, och du kan hämta den här: