Japan kan fortfarande: varför maskinvaran fortfarande ligger i täten

By Mr. Minoru Usui

Under det senaste seklet har Japan bemästrat konsten att utveckla en mängd tekniska innovationer av typen ”världens första” som har revolutionerat hur vi leker och arbetar. Från miniräknaren på 1970-talet till den personliga musikspelaren Walkman 1979, som förändrade hur vi konsumerar musik i farten, samt mer nyligen androider (mänskliga robotar) som talar, ser ut och beter sig som människor. Alla dessa banbrytande produkter uppfyllde på ett perfekt sätt sin tids behov, genererade nya värden och förmådde förutse vad människorna behövde – kanske redan innan människorna själva insåg det. 

En maktfaktor genom decennierna

Under 90- och 00-talen drabbades landet av finanskriser, både när finansbubblan sprack och i form av ökad konkurrens från västländerna och Kina. Även om vissa företag har dukat under, har andra bevisat att Japans talang för innovation och att driva teknisk industri har fått ny fart och nu är starkare än någonsin. Samtidigt som landets position som maktfaktor inom produkter som exempelvis TV-apparater och vitvaror må ha försvunnit, har Japan återfått sin status som global maktfaktor inom elektronisk maskinvara för specifika konsument- och företagsmarknader, detta genom att utveckla och hitta produkter inom snabbväxande produktkategorier – inom allt från skrivare till robotteknik. Framgångsrika företag bygger på en grund som läggs över många decennier, och förfinar samt utvecklar tekniken med syfte att möta dagens föränderliga behov. Till exempel en förminskad robothårdvara för mindre, tillverkning i takt med att industrierna flyttar till Väst; högprecisionssensorer som möjliggör övervakning av förändringar i kroppen; samt visuell kommunikationsteknik utformad att tillgodose även de strängaste arbetsplatskrav. 

Uppkomsten av programvara

Trots denna långa och givande innovationshistoria innebär framkomsten av Google, Facebook, Twitter, YouTube, Apple, Uber och AirBnB att fokus tycks ha flyttats över till Väst, och att samtalen numera snarare kretsar kring programvara än kring maskinvara. Även om programvaran må vara dagens snackis och med en ständigt föränderlig utvecklingskanal för att möta alla våra behov, förblir maskinvaran emellertid en vital drivkraft bakom dagens samhällsutveckling. Den kommer också utan tvivel att förbli gränssnittet mellan människor och programvara. 

Japansk maskinvarustyrka

Vilken är då orsaken till Japans styrka inom maskinvara? Jag använder ofta exemplet med en sushi-kock som motiveras lika mycket av kundernas leenden som av beloppet i kassan vid dagens slut. Tanken på hantverkaren som praktiserar sitt geni inför uppskattande kunder är en nyckelkomponent inom den unika tillverkningsstil som går under namnet monozukuri,vilket står för blandningen av konst och vetenskap inom tillverkningsprocessen, och som är en föregångare till hållbar tillverkning. Huvudtanken är att åsynen av kunden inspirerar hantverkaren att jobba mot sitt mål och att övervinna alla hinder som kan dyka upp i hans eller hennes väg. I sin renaste form kan konceptet monozukurigrovt översättas med ”hantverk”, och denna färdighet har förfinats över tid med målet att skapa överlägsna produkter med begränsat spill och slarv, samt med hjälp av precisa, tekniska färdigheter som nu finns rotade inom såväl företagsledning som tillverkning i Japan. Alla produkter skapas genom en oändlig cykel löpande förbättringar, och alltid med slutkunden i åtanke. 

Utbildning och utveckling

Ur ett geografiskt perspektiv är Japan inte rikt på naturresurser. Man har därför tvingats använda de resurser som finns på ett effektivt sätt samt importera råmaterial för att kunna tillverka och exportera maskinvaror med hög kvalitet. Landet har en hög befolkningstäthet, vilket är en nyckelfaktor i utvecklingen av dess kompakta och effektiva infrastruktur, inklusive tekniken. Företagen har en stark tradition att kanalisera sina utgifter till forskning och utveckling, med omfattande resultat.

Japan investerar kraftigt i forskning och utveckling. Enligt de senaste siffrorna är Japan den tredje största investeraren i forskning och utveckling, med 3,49 % av landets årliga BNP och 10 av 1 000 bland den anställda och aktiva befolkningen arbetar inom forskning. Inom företagssektorn motsvarar detta 132 644 miljoner dollar av det totala forsknings- och utvecklingsinvesteringsbeloppet på 170 589 miljoner dollar. Därför är det kanske ingen överraskning att Japan har tilldelats det högsta antalet Nobelpris för vetenskap i hela Asien.

Där Väst har skapat en robust programvarumarknad som drivs av okonventionellt tänk och investerare till innovativa uppstartsföretag, fortsätter Japans framgångsrika tillverkningsindustri att förfina och bygga på det de gör bäst: maskinvara som har utvecklats ur en ingrodd filosofi av högkvalitativ precisionsteknik.

Vår gemensamma framtid kommer att vila på ett möte mellan dessa två världar, och på en samhällsutveckling som kompletteras och underlättas av båda aspekter.

Innovationsfrämjande

Faktum kvarstår att utan den tillgänglighet – och fortsatta förfining – som högprecisionsmaskinvaran ger i egenskap av gränssnitt till denna programvara, kommer inga av dessa förändringar att kunna genomföras. Precis lika vitalt för denna utveckling är bevarandet av samt investeringar i teknisk specialistkompetens. Det är detta som Japan fortsätter att vara bäst på.

Genom att sträva efter att vara ett företag som är verkligt oumbärligt för sina kunder och sitt samhälle, förkroppsligar Epson denna livssyn helt och hållet genom att skapa högprecis maskinvara och genom att integrera monozukuri-principernaoch sho - sho - sei(effektiv, kompakt och precis) teknik i alla sina produkter. Jag förnekar inte att det fanns en period när företaget avvek från sina rötter och fokuserade mer på konkurrenterna än på sina kunder. Vad var vitsen med att utkonkurrera våra rivaler genom att erbjuda bättre funktioner som kunderna ändå inte behövde? Under de senaste åren har vi emellertid åter börjat betona våra hantverksrötter. Vi har fört tillbaka företagets fokus på kunden samt på vårt stora mål att göra världen bättre. Samtidigt som många av våra konkurrenter outsourcar sin produktion har vi också fokuserat på vår vertikalt integrerade affärsmodell, som innebär att vi tillverkar våra produkter i våra egna fabriker och gör det möjligt för oss att skapa en cykel som låter oss återspegla kundernas behov i våra produkters design och tillverkning. Under 75 år har Epson varit ledande inom innovation, och man fokuserar nu på innovation inom bläckstråleteknik, visuell kommunikation, bärbar teknik och robotteknik. Företaget har lång erfarenhet av att göra detta: Epson skapade världens första kvartsur, världens första bärbara dator (Epson HX-20), världens första kompakta, lätta digitalskrivare och världens första färgbläckstråleskrivare, vars efterföljare är en milstolpe hos dagens Epson. I hjärtat av allt finns kunden och dennes upplevelse av maskinvaran. Epson investerar 1,4 miljoner dollar per dag (1,2 miljoner euro) – eller mer exakt 5,2 % av sina årliga intäkter – på forskning och utveckling i syfte att uppnå högsta möjliga standard inom maskinvara. 

Maskinvaran förblir en konstant

För att ta smarta glasögon som ett exempel: De revolutionerande program som utvecklas inom augmented reality är bara så effektiva som de smarta glasögon som utformats för att tillhandahålla dem. Epsons Moverio-modell har utformats för att kunna användas av flera användare. Maskinvaran inkluderar en unik och binokulär, silikonbaserad OLED-display med hög pixeldensitet och augmented reality, och har utformats för att fungera även på de mest krävande arbetsplatser. Genom att konstruera samtliga produkter runt Epsons egna, ägda teknik i stället för att outsourca produktdesign och tillverkning, kan företaget inte bara säkerställa tillverkningskvalitén utan också själva bygga sina produkter från grunden – vilket säkerställer att kundbehoven driver produktutvecklingen från start till mål. Genom att arbeta tillsammans med programvaruutvecklare med syfte att erbjuda specifika program för smarta Moverio-glasögon, förblir slutanvändaren i fokus även i övergången mellan maskin- och programvara. 

Från Silicon Valley och ända till Japans forsknings- och utvecklingslabb är alla överens: maskinvaran förblir en konstant. Om vi ser framåt kommer ekologiskt hållbar maskinvara också att spela en viktig roll på vägen mot en mer hållbar framtid, detta genom effektiv, kompakt och precis maskinvara som hjälper företag och samhälle minska sin miljöpåverkan.

Trots de stora framstegen inom programvara är det kanske därför inte konstigt att inga av dessa förändringar kommer att vara möjliga utan maskinvara som gränssnitt mellan människa och programvara. Effektiv och sofistikerad maskinvara med hög precision kommer att förbli en milstolpe inom vår samhällsutveckling, detta genom att tillhandahålla och bära framtidens digitala revolution under många decennier framöver. Och genom att hålla sig troget sina rötter inom kundinriktat japanskt hantverk och sitt fokus på att tillhandahålla viktiga innovationer och maskinvara i toppklass, är Epson redo att fortsätta leda vägen. 

Om Epson

Epson är ett globalt ledande teknikföretag med målet att sammanföra människor, information och annat genom egenutvecklade effektiva och kompakta precisionstekniker. Med ett sortiment som omfattar såväl bläckstråleskrivare och digitala utskriftssystem som 3LCD-projektorer, armbandsur och industrirobotar fokuserar företaget på att främja innovation och att överträffa kundernas förväntningar inom bläckstråleskrivare, visuell kommunikation, bärbar teknik och robotteknik.

Epson-koncernen leds av Japan-baserade Seiko Epson Corporation och har över 81 000 anställda i 85 företag världen över. Epson är stolt över sina bidrag till de samhällen där man är verksam och över sina kontinuerliga insatser för att minska miljöpåverkan.

global.epson.com/

Artikelinformation

PUBLICERINGSDATUM

Author

Author profile

Mr. Minoru Usui

Mr. Minoru Usui is president of Seiko Epson Corporation. He has shown strong leadership in realigning Epson and seeks to create a company that is indispensable to its customers and society. Mr. Usui joined Epson in 1979 and worked on developing thermal printers desktop calculators. In 1988, he moved to the company’s inkjet printer development department and worked on Epson’s Micro Piezo technology which lead to the creation of Epson’s first Micro Piezo consumer printer. In 1997 he was made general manager in charge of inkjet development and in 2002 was promoted to company director and deputy COO of Epson’s overall printing business. He was appointed President in 2008 and, following the world financial crisis, set about re-defining Epson’s growth strategy and corporate vision by building on the company’s core technologies in printing, projection and sensing.