“Nyckelordet är balans” – lärare och föräldrar om vägen framåt i klassrummen

2025.11.17 - Samtal med lärare och vårdnadshavare tecknar en vardag bortom rubrikerna: skärmar behövs, men när förståelsen ska byggas lyfts det tryckta materialet ofta fram. Slutsatsen som återkommer är enkel: hitta balansen mellan digitala verktyg och tryckt material. 

Förra året presenterade Epson en undersökning om digitala respektive analoga verktyg i skolan. Siffrorna var tydliga: över 70 % av svenska föräldrar och 84 % av lärarna efterfrågade mer tryckt material för att förbättra inlärningen. För att följa upp undersökningen så har vi intervjuat lärare, föräldrar och ungdomar om deras erfarenheter och synpunkter kring digitalt och tryckt material när det kommer till inlärning. Anna Björk är lärare och tycker att digitaliseringen i skolan har skett på fel villkor. – Vi har många bra appar och verktyg, men komplementet, den tryckta arbetsboken, saknas. Hur får vi tillbaka den? Vi behöver både och, säger Anna Björk, lärare.

POLICY OCH LÄGET I SKOLAN
Samtidigt rör sig den nationella inriktningen mot mer studiero och mer tryckt material. Regeringen har aviserat ett nationellt mobilförbud i grundskolan (även raster och fritids) från 1 juli 2026.

– I inlärningsskedet tycker jag att det tryckta materialet väger över, förståelsen blir mycket djupare. Man märker en stor skillnad när texten ligger på bordet, med marginaler att anteckna i och sidor som skapar ett naturligt läsflöde, säger Anna Björk.

Förra årets undersökning visade att 47% av de tillfrågade lärarna ansåg att beslutsfattare inte är tillräckligt insatta i undervisningen.

– Det här är något politikerna måste fundera på. Hur fungerar en outvecklad hjärna jämfört med en vuxens? Barn kan inte begränsa sig själva, det måste vi vuxna göra. Jag tycker att politikerna borde fråga sig om det är värt de miljoner som läggs på systemen, jämfört med vad det kostar att trycka upp arbetsböcker och lägga dem i klassrummen, säger Anna.

Anna är också tvåbarnsmamma. Hon har en 14-åring med utmaningar i läsning och skrivning. – Handstilen är svag efter många år av att trycka, klicka och skriva på dator. I högstadiet förväntas utförliga texter, reflektion och analys ger de högre betygen, och den förmågan tränas bäst när man skriver för hand. På datorn finns fler distraktioner, plötsligt är man inne på ”Cookie Clicker” under SO-lektionen. För alla barn behöver vi främja papper och penna om vi ska komma vidare, säger hon.

DEBATTEN OM ”DUM-DIGITALISERING” 
 Allt oftare talas det om en kvantitetsdriven digitalisering där antal enheter och skärmtid blir mål i sig. När införanden styrs av siffror i stället för tydliga pedagogiska syften hamnar fokus fel. Erfarenheterna från klassrummen pekar på motsatsen: bygg en analog grund i de första stegen och lägg till väl valda digitala inslag där de faktiskt tillför värde.

En annan lärare betonar att det inte handlar om att välja bort det digitala, utan att använda det när syftet är tydligt: – Nyckelordet är balans. Jag använder inte digitala verktyg om det inte finns ett tydligt skäl. Med tryckt material blir koncentrationen en annan, eleverna läser i stället för att scrolla, säger Lisa Van Ginhoven, högstadielärare i Umeå.

Flera föräldrar vi har pratat med berättar samtidigt att läxorna “fastnar bättre” på papper och uttrycker oro för att omfattande skärmtid tidigt hämmar handstil och finmotorik. Anna Blomqvist i Umeå, som arbetar med barn och integration, menar att skolan behöver backa ett steg för att komma framåt:

– Jag tror vi håller på att vakna, många går ut skolan utan att riktigt kunna läsa och skriva, och på universiteten märks det i studenternas texter.

Många prov och inlämningar sker digitalt för att förenkla administration och rättning. Men när första förståelsen ska byggas väljer många lärare papper och penna.

– När något ska sitta kvar låter jag dem arbeta på papper, ringa in, anteckna, stryka under. Spåren av tänkandet blir kvar och då blir också förståelsen djupare, avslutar Anna Björk.

OM UNDERSÖKNINGEN
Undersökningen genomfördes på uppdrag av Epson och fältarbetet genomfördes via Focaldata's interna plattform, med API-integration till en onlinepanel. Totalt deltog 4 239 lärare och 20 690 föräldrar (till barn i åldrarna 8-16 år) i 20 europeiska länder, mellan augusti och september 2024. I Sverige deltog 1 005 föräldrar och 216 lärare.

NYCKELRESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN
Resultaten baseras på vad de svenska lärarna och föräldrarna svarade i undersökningen.

• 84 % av lärarna och 70 % av föräldrarna vill se ett större fokus på tryckt material såsom läroböcker och arbetsblad i klassrummen
• 65 % av lärarna har sett en positiv effekt av att använda tryckta läroböcker och arbetsblad i klassrummet
• 53 % av lärarna anser att bärbara datorer kan ha en negativ inverkan på inlärningen
• 49 % av lärarna säger att användningen av bärbara datorer i klassrummen har lett till försämrad läskunnighet
• 47% av lärarna anser att beslutsfattare inte är tillräckligt insatta i undervisningen för att kunna ge de bästa rekommendationerna
• 62 % av föräldrarna och 58 % av lärarna önskar att se en en mer balanserad användning av teknik i skolorna, där den används för att förbättra undervisning och inlärning snarare än för sakens skull.

LÄS HELA RAPPORTEN FRÅN UNDERSÖKNINGEN HÄR

OM EPSON
Epson är ett globalt ledande teknikföretag känt för sina innovativa och hållbara lösningar inom utskrift, bildbehandling och visningsteknik. Företaget strävar efter att förbättra människors liv med avancerad teknik och pålitlig prestanda